Ingrid: ”Gör det, it’s worth it!”

Mina föräldrar beslutade sig för att vi skulle göra något nytt denna sommaren, nämligen Tågluffa till Italien. Jag tyckte det lät väldigt spännande och ville prova något nytt. Jag föreslog vart jag ville åka och mina föräldrar sammanfattade resan så den blev tillgänglig för barn och vuxna. Våra resmål var: Rom och Coloseum, Pompeji, Capri med avslutning i Duisburg.

Äntligen var vi iväg, vi satt i tåget och var jätte exalterade, vi pratade några av oss målade m.m. Resan till Köpenhamn gick helt finemang tills då vi skulle ta oss med färja från Rödby till Puttgarten. Där blev allt fel med vår tur till Wien. Vi missade vår färja och tog nästa till Puttgarten men när vi kom till Puttgarten så fanns det varken buss eller tåg som gick till Lübeck. Vi väntade och väntade i tre timmar, det kom färja efter färja, vi såg bussarna åka vidare från färjan, men ingen buss kom till oss. Det gick även förbi personal till färjan som var tyskar, de förstod inte vad vi sa men försökte förklara att det inte gick några bussar just idag. Tågen gick inte heller då de höll på att bygga en bro mellan Tyskland och Danmark. Men tillslut efter allt väntande kom äntligen en buss som stannade på vår hållplats som gick till Oldenburg där kunde vi med alla de andra tågluffarna ta tåget till Lübeck.

Väl vid Oldenburg stod inget tåg och inget heller om när tåget skulle komma så även där stod vi och väntade och väntade på en halvfull perrong. När tåget kom efter en timme så kom det efterlängtade tåget, tåget var ganska fullt när vi kom ombord och det fanns nästan inga platser kvar att sitta på när vi gav oss iväg.

När vi kom till Lübeck var klockan 23.30 och vårt första mål var att hitta ett hotell som vi kunde bo på. Vi gick omkring närmas stationen och kollade efter hotell men de vi hittade var inte öppna eller så var de fullbokade. Vi bestämde oss för att vi skulle ta nästa tåg till Hamburg och mamma tog upp paddan för att hitta hotell, klockan var nu 24.00.

Vi gav oss iväg till Hamburg där det var betydligt varmare än idag 4/10, väl där hade vi hittat ett hostel, vi tog första bästa taxi till hostellet och kom in på vårt rum och fick äntligen sömn och frukost. Dagen efter var vår plan att hitta ett tåg som kunde ta oss till Rom. Vid Hamburg Hbf väntade och väntade vi på att vi skulle få ett tåg eller ej. På hjälpcentret sade de att ”nästa tåg går om fyra timmar”. När jag hörde det tänkte jag: aldrig att jag väntar så länge här efter allt slit. Jag kom på att vi kunde försöka connecta med vårt tåg med liggvagn som gick från Wien till Rom. Vi tog upp paddan och började leta tåg och Där var det tåget som kunde ta oss till Villach i Österrike där vårt tåg skulle passera. Vi som aldrig hade varit i Österrike skulle äntligen få komma dit!

Just när vi hoppade på vårt tåg från Hamburg kom jag på att vi inte hade någon biljett, men då sa mamma att vi hade Interrailkort och då behöver man inte en vanlig biljett. När konduktören kom sade vi att vi skulle komma med vår bokade liggvagn i Villach. Konduktören gick och frågade sin chef och vi höll tummarna på att det skulle gå. Konduktören kom tillbaka och sade med mindre bra engelska att det gick bra och äntligen kunde vi slappna av…

På tågen ner till Villach stötte vi på en massa spännande personer som berättade om Tyskland. Till slut anlände vi i Villach kl 23.40 den 22 juli trötta och slitna efter att ha sprungit mellan tåg, men även förväntansfulla inför våra lugna veckor i Italien. Vi hade fått se delar av bergen i Österrike i mörker. Tåget kom med vår liggvagn, vi kom in i vagnen men vänta lite här AC:n funkar inte. Jag lade mig utav någon anledning högst upp i liggvagnen och tänkte inte att jag skulle bli överhettad och knappt kunna andas där. Jag försökte få fönstret att vara öppet men det gick inte. När morgonen kom så var det varmare än på natten men vi hade åkt in i Italien. Mamma och min lillebror gav sig iväg för att hitta en kupé med en fungerande AC.

De kom inte tillbaka och pappa, jag och min lillasyster bestämde oss för att ge oss iväg med packningen och leta. Vi hittade våra familjemedlemmar som satt i en kupé med en annan man. Denna mannen var från Österrike och avgudade Italien, han kunde prata om Italien i en evighet. Men han berättade inte bara om hans passion till Italien, han berättade även att tåget var fem timmar försenat. VA!?!NEJ!!! Han sa att det berodde på att vårat lok hade behövt bytas under åkturen. Men det brydde vi oss inte om för vi hade tillgång till vår lägenhet kl 15 och vi skulle ha anlänt kl 09.00.

När vi kom till Rom sade vi adjö till vår Österrikiske vän och vi tog oss ut ur det kalla tåget. När vi kom ut möttes vi av en värme chock, vi hade gått från 25*C till 38*C och det var i skuggan. Väl vid utgången gav vi oss iväg till lägenheten och Roms hemligheter, men det är en helt annan historia.

Om du funderar på att tågluffa i Europa. GÖR DET! It´s worth it!! Även om det kan bli förseningar men man lär sig en massa på det t ex att missa ett tåg inte är hela världen om man inte bör vänta i mer än 1 timme.