fbpx

Christer: ”Ett otroligt vackert landskap som framträder bäst i sin skönhet från ett tågfönster.”

 

Tisdag 4.8

Nu startar min äventyrsresa med Interrail genom Östeuropa. Med ryggsäck och kamera avverkar jag nu första etappen med nattåg till Berlin ikväll. Målet är Transsylvanien med sin fantastiskt vackra natur och Europas sista vildmark. Kanske det blir ett besök hos greve Dracula också. Jag återkommer med rapport.

Onsdag 5.8

Ombord på färjan Sassnitz till Tyskland. Jag har rest denna sträcka många gånger med tåg. På 70- och 80-talet väntade militärpolis i DDR vid gränsen och gick igenom allt man hade i bagaget i jakt på antikommunistisk propaganda. Tidningar och böcker beslagtogs. Nu vill de inte ens se passet. Visst har många saker blivit bättre i Europa. Å andra sidan gick det förr betydligt fler tågförbindelser på den gamla Kontinentalbanan ut i Europa. Nu går det bara ett nattåg med liggvagnar var annan natt sommartid anpassat till resenärer med låga krav på resestandard. Men vad gör man inte för att få uppleva en äkta känsla av att resa där resan är en del av målet.

Torsdag 6.8

Efter en dag i Prag fortsätter jag nu via Budapest mot Rumänien. Prag är Europas vackraste stad tycker jag. Kvällen tillbringade jag på en konsert i underbar slottsmiljö. Idag har jag suttit på tåget hela dagen och sett det vackra landskapet glida förbi. Förträfflig mat i restaurangvagnen på linnedukar och riktigt porslin. Schnitzel, två öl och kaffe för 9 euro. Jag valde att inte stanna i Budapest denna gång. Nattåg med egen kupé och dusch, vilken lyx efter liggvagnserfarenheten. I morgon väntar Brasov och slottet Bran. Vi får se om greve Dracula är hemma. Fortsättning följer.

Fredag 7.8

En dagsutflykt till slottet Bran i Transsylvanien. Intressant busstur dit, först stadsbuss till en obskyr liten busstation, därefter lokalbuss.  80 personer packades in i en buss med 50 platser. I 35 graders värme åkte vi i en timme till Bran. Dock värt resan, ett fantastiskt slott och massor av turister.  Dracula? Han syntes inte till, troligen låg han och sov i någon kista i källarvalven.

Lördag 8.8

Jag hoppar av tåget i Sighioara efter att ha åkt i sakta mak genom vildmark och små byar där tiden har stått stilla de senaste hundra åren. Hästkärror, folk som arbetar på åkrarna och fåraherdar som vaktar sin fårhjord mot varg och björn. Ett enkelt men inte fattigt liv, husen är vackra och trädgårdarna fulla med grönsaksodlingar. Nu ska jag se vad den lokala restaurangen har att erbjuda.

Greve Dracula förföljer mig. Nu har jag varit i hans födelsestad Sighisoara, en vacker medeltida stad med stadsmur, slott och smala gator med gamla fina hus.  Staden finns på UNESCOs världsarvslista. Draculas (greve Vlad) födelsehus är nu restaurang. Serverar blodiga biffar antar jag. Kände inte för någon mat i den tryckande värmen.  Färden gick vidare till Sibiu, Transsylvsaniens huvudstad. Åter en gammal stad med slott och gamla vackra hus. Hittade ett rum på ett pensionat för 120 kr. Helt OK. Resan hit gick genom vacker jordbruksbygd med storkar på åkrarna som åt resterna efter skörden. Nu väntar en skön dusch och studie av kvällslivet.

Söndag 9.8

Framme i Bukarest efter 8 timmars tågresa. Ingen stad att längta till, fattiga människor sover på madrasser på trottoaren. För första gången känner jag mig otrygg. Det blir nog middag på hotellet. Igår kväll var jag på folkmusikfestival på torget i Sibiu, festligt, vackert, mycket folk, god mat och dryck. Dagens tågresa gick genom Karpaterna, i naturskön dalgång med höga berg på sidorna. Järnvägen har stinsar på varje station som fäller bommar och semaforer. Fina stationer med blomsterrabatter. De sista timmarna gick genom oändliga fält med majs och solrosor. Emellanåt betande hästar, kor och får med vaktande herdar. Måste vara svettigt i denna värme. I morgon bär det av till Bulgarien.

Måndag 10.8

Nu har jag lämnat Bukarest och Rumänien. Ett kontrasternas land med vacker natur och fina gamla städer, men också många förfallna och vanskötta hus. Välmående människor med fina bilar men också hästekipage på vägarna. Mest illa berörd blev jag av barn och ungdomar som bor på gatan i Bukarest, drogade av lösningsmedel i plastpåsar. Såg även fem romska barn i åldern 3-12 leka på spåren medan deras mammas var på perrongen utan att bry sig.  När tågen kom sprang de upp och sedan tillbaka igen. De var mycket smutsiga och hade nog inte sett en tvål på länge. Nog måste man väl ta sitt ansvar som förälder även om man är fattig?

Efter en dags resa är jag nu i Sofia. Bulgarien har mycket gemensamt med Rumänien, både vad det gäller natur men också sociala problem.

Tisdag 11.8

En dag i Sofia med stora breda gator och pampiga offentliga byggnader. Visserligen rent och snyggt men knappast en mysig stad. Jag fortsatte med tåget till Tessaloniki, åter genom ett mycket vackert landskap. Gränsen till Grekland var förr en del av järnridån, nu är det två EU-länder med ingen märkbar gräns. Rumänien och Bulgarien har fortfarande en bit kvar innan de kommer upp i ”EU-standard”. Båda är stolta medlemmar av EU och ingen annan stans har jag sett så många EU-flaggor. Stora satsningar görs nu i länderna på infrastruktur med hjälp av EU. Med sin kommunistiska historia vet man värdet av att tillhöra Europa. Jag kom till ett hotell mitt i Tessaloniki ikväll. Imorgon upptäcker jag staden innan jag vänder hemåt med nattåget till Belgrad.

Onsdag 12.8

Nu har jag nått min resas ändpunkt, Medelhavet vid Tessaloniki. Tyvärr fanns inte tillfälle att ta sig ett dopp vid strandpromenaden.  Det hade behövts, över 35 gr i skuggan. Inga synliga spår av ekonomikris i Grekland. Folk välkomnar turister och servicen är god. Jag var på en spännande marknad i centrum där allt såldes från fisk, kött och grönt till kläder och skor. Efter att ha laddat upp med moussaka och öl börjar nu fakirresan till Belgrad i liggvagn tillsammans med fem okända medresenärer i samma kupé och utan AC. Det blir svettigt. Bara riktiga tågluffare gör en sådan resa.

Torsdag 13.8

Resan med nattåget blev mer äventyrlig än vad jag hade tänkt. Vid gränsen till Makedonien stormades tåget av upp emot tusen flyktingar.  Det är enda dagliga tåget från Grekland och norrut. Ett fåtal gränspoliser hade inte en chans att stoppa människorna som klättrade in genom fönstren på tåget. I vår liggvagn låste konduktören alla dörrar och vi stängde fönstren (trots 35 gr värme). Det var tragiskt att se desperata människor med små barn försöka tränga sig ombord för att komma till EU-land. Ett par hundra lyckades att komma med på tåget mot ”friheten”. Tre vagnar blev ockuperade av flyktingar som stod packade i korridoren. Vår vagn kunde de inte komma in i. När vi kom till Skopje kl 02 väcktes alla i vår liggvagn (om man nu kunde sova) och beordrades av tåget med bagage. Vi skulle omplaceras till en annan vagn medan flyktingarna skulle vara kvar.

Efter en knapp timmes väntan fick vi dock beskedet att gå på igen. Vid gränsen till Serbien beordrades alla flyktingar att gå av och samlades i ett läger.  Stämningen var orolig. Utan våld blev de dock avvisade från tåget som kunde fortsätta till Belgrad. Vi kom fram fyra timmar försenat och jag hade missat enda daganslutningen till Zagreb med 30 min. En taxichaufför erbjöd mig att köra ifatt tåget vid nästa station 65 km bort. Jag accepterade för det ”facila” priset av 100 €! Alternativet hade varit en natt till i liggvagn men där går gränsen även för en tågluffare som jag. Han körde i 150 km/h på motorvägen till Srebrenitza och vi hann fram före tåget. Jag hoppade ombord och kom så småningom fram till Zagreb nu ikväll. Enda födan sedan igår kväll var vatten och några kex. Servering saknades ombord. Nu har jag ätit en god biff och duschat på hotellet. Känns underbart men tankarna går till de stackars flyktingar vars livsöde är så annorlunda än mitt. De får nu gå till fots mot gränsen till Ungern för att försöka komma in i EU. Världen är skrämmande när man ser dessa tragiska öden på nära håll.

Fredag 14.8

Jag började min resa I Östeuropa med att övernatta i Europas vackraste stad, Prag. Nu avrundar jag med Europas näst vackraste stad Ljubljana. En stad med bilfritt centrum i en historisk miljö med välrenoverade hus och fina gator. Stan är planerad för cyklister och fotgängare. Det finns massor av restauranger och barer med uteserveringar.  Det vimlar av folk på gator och krogar i den ljumma sommarkvällen. Resan hit gick genom ett vackert bergslandskap som påminner om Österrike. Imorgon åker jag över Alperna till München och därifrån nattåg mot norr.

Lördag 15.8

Jag lämnade den vackra staden Ljubljana och åkte över Alperna. Ett otroligt vackert landskap som framträder bäst i sin skönhet från ett tågfönster. Det märks att vi lämnar Östeuropa, allt är rent och välvårdat. Information vid stationerna och tågen går i tid. Slovenien är definitivt landet med högst standard av de gamla öststaterna. Österrike ser verkligen ut som i ”Sound of music” från tågfönstret. Framme I München hade jag sex timmar på mig innan nattåget avgick. München vimlar av turister, lättförståeligt då det är en sevärd stad. Turistmagneten är förstås Hofbräuhaus, dit även jag gick. Umpa-musik, lederhosen och massor av öl. Efter att ha släckt törsten var det inga problem och sova sig igenom Tyskland till Hamburg.

Söndag 16.8

Nattåget till Hamburg blev inte som jag hade tänkt. Alla sov- och liggplatser var slut. Återstod bara sittplatser. Men vad gör man inte när hemlängtan är stark. Efter frukost i Hamburg fortsatte resan till Köpenhamn. På tåget som var fullsatt fanns också ett antal flyktingar utan biljett. De blev beordrade att lämna tåget innan vi körde ombord på färjan men vägrade. För konduktören var det lindrigare att acceptera faktum och låta dem följa med på sin resa mot Sverige. Alternativet att kalla på polis skulle medföra tågförseningar och problem för tyska polisen. Nu blev det ett dansk/svenskt problem istället. Sista etappen på resan med Snälltåget mot Stockholm delade jag kupé med fyra flyktingar från Somalia.

Återigen en påminnelse över hur Europa ser ut idag. På min resa har jag sett mycket av flyktingproblematiken. Jag har också sett hur länder som Rumänien och Bulgarien har framtidsoptimism och satsar stort i infrastruktur med hjälp av EU. Länder med vacker natur och en stor turistpotential. Europa är underbart vackert, speciellt när man ser det från tågfönstret.

Väl framme i Strängnäs stod min kära hustru och välkomnade mig. En kär återkomst och god nattmat väntade därhemma. En äventyrsresa är avslutad och det känns underbart att vara hemma igen.